Artikel i Kristiandstadsbladet, 25 aug 99.

Så lyckas du med studierna

Skillnaden är mellan inlärningsförmåga och intelligens.
Intelligensen är till stor del medfött, men med rätt studieteknik kan alla lyckas bättre i skolan.

Det är ett budskap som Studieteknikförlaget förtmedlar vid sina föreläsningar för gymnasister och högskolestudenter runt om i landet. I förra veckan kom turen till Högskolan Kristianstad. Föredragshållare var Eva Griffith, som under ett par timmar gav flera hundra nyblivna högskolestudenter tips om hur de lär sig memorera fakta och hålla koncentrationen uppe under studiepassen. En fördel när man skall tillämpa studietekniken är att begripa sig på hur hjärnan fungerar. Eva Griffith berättar att det pågår en ständig kamp mellan vänster och höger hjärnhalva. Den vänstra står för matematiskt , logiskt och analytiskt tänkande. Den högra däremot är fantasifull, musikalisk och gillar färg och form.

Använd många sinnen

När man sitter där över läxboken och tankarna börjar vandra iväg har den högra hjärnhalvan tråkigt, förklarar Eva Griffith. Man måste lura med sig den, och det gör man genom att koppla in så många sinnen som möjligt under studierna. Eva Griffith tipsar om att använda pennor i olika färger, rita bilder som har anknytning till det man läser och att använda ordrim eller ramsor. Den klassiska "Vi ska äta ni ska laga" ett exempel på en ramsa som fått de flesta svenska skolbarn att för tid och evighet komma ihåg de halländska flodnamnen.

Skapa bilder

Siffror är lite mer komplicerat, men även de mest omöjliga kombinationer går snabbt att lära sig utantill. Eva Griffith berättar hur hon genom att skapa bilder och associationer 1300775758502412, numret till hennes stinna schweiziska bankkonto, i minnet. 13 kopplas samman med Lucia, 007 med James Bond, 75 med flaskan, 850 med Volvo, 2412 med julafton. Nyckelorden vävs samman till en berättelse om Lucia som går arm i arm med Bond. Han håller två 75:or i famnen då de sätter sig i en Volvo med julgran på taket. Eva Griffith poängterar att associationer är personliga. Det är viktigt att hitta sådana som talar till dig själv. I början är det dessutom vanligt att inlärningsprocessen känns trög, men när väl associationer sitter går det. fort att minnas.

Rita tankekartor

Utantillinlärning i all ära. På högskolan handlar det oftare om att sovra i stora mängder information. Knepet för att få struktur på faktaspäckade föredrag är att göra så kallade mind-maps eller tankekartor.
   -Ska du anteckna allt har du ingen chans att reflektera över det läraren säger. Med en mind-map får du allt på en eller två A-3 ark, men det gäller förstås att ha självförtroende att sovra ut det viktiga.

Planerar för dåligt

Studentlitteratur, Coin ibIa4d kan vara flera tusen sidor I en tenta, är ett annat gissel.
   -Felet många gör är att de planerar för dåligt. De börjar på första sidan och läser till sista, säger Eva Griffith och visar metodens ineffktivitet genom en jämförelse med att lägga pussel. När du pusslar finns det ingen som fokuserar på detaljer direkt, man försöker skaffa sig en översikt och går från helhet till detaljer. Genom att kolla igenom boken får man på samma sätt en överblick och vet vilka kapitel man ska tränga in i. Även efter en grovgallring återstår mycket text. Också här finns knep att ta till, så kallad accelererad läsning. Eva Griffith berättar att de flesta fixerar blicken på varje ord, genom att minska antalet fixeringspunkter kan man få upp läshastigheten till det dubbla.
   -I början är det knepigt och man ska inte öva på viktiga texter, men när man väl kan tekniken så ökar läsförståelsen. Det beror på att höger hjärnhalva inte hinner bli uttråkad. När det gäller yttre råd, huruvida det är att ligga och läsa, ha på musik, sitta i bekväma fåtöljer aktar sig Eva Griffith för att komma med pekpinnar. Vi tillhör alla olika inlärningstyper. Det som passar en kan vara helt fel för en annan.
KERSTIN HANSSON